The Quiet Earth (1985)

På ett sätt underlättade det kalla kriget för många manusförfattare och filmmakare. USA och Sovjets kapprustning ledde nämligen till att man kunde testa de vildaste idéerna och sedan förklara allt med att det var ett resultat av ett hemligt, högteknologiskt vapenprojekt som gått åt skogen. Även fast The Quiet Earth är från Nya Zeeland och baserad på en bok dominerar denna idé här mer än någonsin.

Både filmens titel och själva premissen - en man vaknar upp en morgon och upptäcker att han är den enda människan kvar på jorden - tilltalar mig något otroligt. Det borde absolut göras mer film på stora idéer. Tyvärr är denna idé inte särskilt väl tillvaratagen i denna film. Mystiken och de konspirationsteoretiska möjligheterna som anslaget etablerar överges nästan ögonblickligen och ersätts först med komedi och sedan med relationsdrama.

Filmen är från 1985 och det märks betydligt mer än vad det borde. Det enda som riktigt håller måttet är musiken, som kunde varit precis hur hemsk som helst helt enkelt för att filmen är gjord på 80-talet. Huvudrollen spelas av Bruno Lawrence som också varit med och skrivit manuset. Han gör en OK insats, speciellt jämfört med de två andra rollerna.

Filmen är verkligen inte snygg. Tråkiga landsvägsscener blandas med taffliga explosioner och filmens "högteknologiska" forskningsanläggning ser ut som superskurkens bas i en riktigt gammal Bond-rulle. Det är lätt att försöka ursäkta detta genom att hänvisa till när filmen är gjord, men sedan tänkte jag på att The Andromeda Strain är gjord 1971, och den ser fan så mycket bättre ut.

Man måste dock komma ihåg att ytan är av sekundär betydelse i förhållande till substansen. Filmen har en bra premiss och det räcker en bit, men i slutändan känns det bara synd eftersom den hade kunnat vara så mycket bättre.

IMDB score: 7.1 (1611 votes)
Min score: 6.0