Thumbsucker (2005)

Thumbsucker är en dramakomedi med betoning på drama. Precis som genren dikterar händer det inte särskilt mycket. Man fokuserar på karaktärernas inre utveckling snarare än vad som sker runt omkring dom. Huvudpersonen Justin, briljant spelad av Lou Taylor Pucci (som ibland lyckas se ut som en ung Johnny Depp), går sista året på high school och suger fortfarande på tummen. Titeln till trots överges detta predikament ganska tidigt och fokus hamnar istället på vad som händer med Justin efter han övergett tummen. Liknande nästan alla andra indie-filmer som görs nuförtiden är cinematografin helt underbar. Bilden är slät och mjuk, men samtidigt färggrann. Bildkompositionerna är originella utan att dra till sig för mycket uppmärksamhet och kameran rör sig ofta mjukt, flytande ibland på gränsen till drömlikt. Ytterligare en gemensam nämnare hos dessa indie-dramakomedier är den nästan gråtmilda känslan av melankoli. I Thumbsucker har man använt musik från The Polyphonic Spree och Elliott Smith för att ådstakomma detta, och det fungerar mycket bra.

Flera intressanta val har gjorts i castingen. Bland annat spelar Keanu Reeves en tandläkare/mentor med ett new age-intresse. Tilda Swinton och Vincent D’Onofrio gör båda utmärkta insatser som Justins föräldrar. Vince Vaughn spelar Justins lärare, Benjamin Bratt gör en liten roll som nedknarkad TV-skådis och Kelli Garner spelar söt/svår flicka med bravur. Thumbsucker har vunnit flera priser, bland annat ”Special Jury Prize” på Sundance förra året, och det är med all rätt. Det största problemet jag brukar ha med den här sortens filmer är att de ibland kan bli något pretentiösa, men Thumbsucker är så ärlig som någon film kan bli.

IMDB score: 7.1 (1310 votes)
Min score: 7.5